Jag älskar mina barn över allt annat och är evigt tacksam över dem MEN för tillfället känns vardagen med dem jätte-jobbig! Känns som att vi bråkar om allt, 1000 gånger om dan och jag är ständigt arg. :( Isa testar och prövar och bråkar om allting och hittar ständigt på anledningar till att tjata och gnälla. Och Gabriel har en tand på kommande och blöter ner sig i nån j*vla vattenpöl varje gång vi är ute och ropar i högan skyn över ingenting. Och jag är världens sämst på att tackla allt detta för jag har inga nerver kvar...
Hur skall jag ta mig igenom denna jobbiga period denna gång (jo, vi har varit där förr, flera gånger, så jag vet ju att det bara är tillfälligt men ändå känns det som "a never ending story")? Och framför allt hur ska jag klara av att ge de käraste jag har en barndom som de minns med glädje och ett något så när positivt minne av deras mamma?
Nå, som sagt efter värre perioder följer alltid bättre och jag hoppas att jag, mellan alla bråken och hoten, får förmedlat att de är de käraste jag har!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar