Min första bloggtorka är här. Tänker då och då att jag ska skriva ett inlägg men så gör jag det inte, tycker inte att jag har nåt att skriva om för tillfället.
Det är liksom mest som "vanligt" här. Jag är nöjd med tillvaron. Leker och busar med mina gullungar (mellan gnäll, tjat och dispyter) och försöker tänka på att ta tillvara på småbarnstiden. Tycker att det är först nu som jag till fullo börjar förstå att det går snabbt och att det verkligen gäller att leva i nuet och varje dag! Kanske det beror på att Gabriel börjar bli så stor, redan 8 månader, och vi har inga planer på flera barn i denna familj. Senast om lite mer än 2 år kommer "verkligheten" emot. Då måste jag börja jobba och då börjar den vardag som jag inte är ett dugg intresserad av med jobb, dagis lämning och hämtning, stress och lite tid. Usch å fy! Inget jag ser fram emot. Ifall ni inte visste sen tidigare så STORTRIVS jag som hemmamamma. Och då är varje dag verkligen inte full av lek och bus och snälla barn och snäll mor. Nej, vi har nog vår beskärda del av "kämpande" vi också men det goda med att vara hemma överväger stort för mig! (Inget illa om dem som väljer att jobba och ha barnen i dagis, förstår nog dem! Men vi är olika som människor och jag är helt enkelt en hemmatyp.) Och 2 år tycker ni kanske låter länge, men 2 år går på ett huj, man hinner inte med. Så nu njuter jag och tar till vara och väntar och längtar efter sommar och värme! :)
Härligt att du trivs! Jag däremot är ingen "hemmamammatyp", får tråkigt direkt och mina rutiner med hemmasysslor fallerar totalt då jag är hemma varje dag. Jag funkkar bäst då jag jobbar på dagen och tar hand om barnen från eftermiddag till morgon. Skönt att man får göra som man vill :-)
SvaraRaderaJa som sagt är vi alla olika och bra är ju det. :)
SvaraRadera