En räddad tråkförmiddag

Imorse när vi steg upp kändes allt bara tråkigt. Jag var trött och irriterad efter att Gabriel haft en dålig natt igen och ute är det kallt och blåsigt och regnit idag. Så oddsen för en bra dag var inte sådär skyhöga. Men så kom jag att tänka på en vän sen ungdomen som jag inte träffar alltför ofta. Hon har en liten kille som är lika gammal som Gabriel. Kollade med henne om de ville ha besök idag och det ville de! Så där spenderade vi förmiddagen. Kraftgivande och uppiggande var det! Vissa personer har nåt i sig som gör att det är lätt och avslappnat att träffas och prata fast man inte sett varandra på länge, denna vän är just precis så. Blir säkert flera förmiddagsbesök hos dem nu när vi fått börjani. Detta räddade min dag- ibland behöver det inte vara så invecklat för att komma på rätt spår igen.